|
Multibildsteknik för ökad detaljnogrannhet Artikelförfattare: Patrik Håkansson för ett godtagbart resultat. När du anar att du vill kunna trycka upp en förstoring i meterformat men saknar en kamera i 50-megapixelklass kan du med tur och noggrannhet få ett resultat som är godtagbart med denna teknik. I andra artiklar visades läsaren på hur man slår samman flera detaljbilder till en mosaikbild i en teknik som man brukar kalla för panoramasammanslagning. Det bygger på att varje bild tas med kameran inzoomad på en mindre del av hela motivet och sedan lappar man ihop alla bilderna i datorn efteråt. Det hade kunnat göras här om inte problemet varit att vår optik inte kan zooma in mer. Vi kommer inte närmare än så här. Vi kan lappa ihop denna bild med andra som visar de angränsande ytorna runt omkring det vi ser på bilden nedan. Och på det sättet få en stor bild med högt pixelantal. Vi skulle se en större del av kajen samtidigt. Nu vill vi bara se det som ryms i exempelbilden. Tyvärr vi kan inte fotografera av exempelmotivet i flera smådelar med mindre än att vi först går till affären och köper en ny teleoptik som har större brännvidd. I stället för 200mm hade vi behövt kunna zooma in till säg 400mm. Men här och nu kan vi inte det. Mosaikmetoden är utesluten. Det enda alternativet att ta en bild av hela motivet i en exponering och sen förstora upp bilden så mycket det går med bibehållen bildkvalitet. Vi vill uppnå en så hög detaljrikedom som möjligt på den färdiga bilden. Och vi kommer att uppnå en viss förbättring med hjälp av multibildsteknik. Denna teknik bygger på att du tar flera bilder i snabb takt av samma motiv och att ingen del av motivet rör sig under tiden. Det sätter helt klart gränser för vilka motiv som kan komma ifråga men tekniken lämpar mycket bra sig för stilleben, storslagna vyer och arkitektur. Här ser vi en bild från Stockholm av fartyget Le Grand Bleu. För att demonstrera tekniken fokuserar vi på skeppets helikopter (!) som är inklippt i sin original- storlek (1:1 pixelnivå). 
Innan man gör en riktigt stor utskrift av en bild som denna kan man välja att göra en digital uppförstoring i photoshop för att undvika risken att man ska skönja enskilda pixlar i den färdiga bilden som ju ser ut som fyrkantiga enfärgade rutor. I detalj ser pixlarna ut såhär: 
Detalj som den ser ut utan någon digital bearbetning. Bilden är förstorad till 400% för att underlätta jämförelsen. När man gör en uppsampling av bilden och antalet pixlar ökas läggs de nya pixlarna in mellan de gamla och bryggar över ojämnheterna. De nya pixlarna som räknas fram av datorn jämnar ut ytor och kanter så att ögat inte längre uppfattar bilden som lika "pixlig". En 4x förstoring som görs på detta sätt får ett mjukare utseende: 
Samma bild digitalt uppförstorad till 400% i photoshop med interpolerande pixelutjämning. Filstorleken ökar 16 gånger i denna process! Inte desto mindre så kan vi ju se ojämnheterna som ofrånkomligen dyker upp när vi ligger på såhär hög förstoringsnivå. Kamerans sensor har inte mer att berätta om enskilda detaljer. Men det som vi kan göra är att ta fler bilder av samma motiv och lägga ihop dem lager på lager. Om kamerans läge inte ändras mer än en minimal förskjutning av bildutsnittet i sidled så kan vi lappa ihop flera bilder till en som besitter högre detaljrenhet! Flyttningen i sidled mellan de olika tagna bilderna i serien gör att enskilda pixelelement i kamerans sensor riktas in på nya delar av motivet. Med lite tur så kompletterar bilderna varandra i sammanslagningen. Fyra bilder tagna i snabb följd har här förstorats digitalt var och en för sig och sedan mixats ihop. Resultatet denna gång är rätt positivt eller hur? 
Mix av 4 bilder tagna i snabb följd som sedan digitalt uppförstorats till 400% i photoshop med interpolerande pixelutjämning. Varje bild bidrar med 25% av den slutliga bilden i mixen. För att uppfatta kvaliteten i bilden kan du ha glädje av att ta ett steg tillbaks från datorskärmen och betrakta bilden på lite avstånd. Det är värt att nämna att man inte ska räkna med att kunna öka upplösningen på detaljnivå mer än kanske 25% i denna process. Däremot ser bilden mycket mer behaglig ut och ögat känner igen motivets olika delar lättare. Man kanske kan kalla det en mer analog känsla i bilden. Den här tekniken är till stor del en chansning som kan löna sig i vissa lägen. Det enda du behöver är att ta 4 bilder i stället för 1 när du riktar kameran mot ditt motiv. Om motivet är tillräckligt intressant kan det vara smart ur andra synvinklar också. Om du av någon anledning får en skada på en av bildfilerna så finns det tre andra kvar som backup. Ju längre bort från hemma du är vid fotograferingsögonblicket desto gladare är du om du har dubbletter av ett motiv som du värdesätter högt. Detsamma gäller förstås ett unikt tillfälle som inte upprepas. Och alla tillfällen är unika. Slutsats.....? När du står två meter ifrån datorn och tittar på den nedersta utsnittsbilden så tänk dig hur hela bilden skulle kännas i samma upplösning. Vilken upplevelse! Med en mer traditionell tyckupplösning på 200 dpi så skulle planchen på din vägg inte bli fullt så stor men ändå strax öven 2,5 meter bred och 1,75m hög! Så den här tekniken tar dig en bit i rätt riktning mot en egen fototapet. I alla fall om du har en kamera som har en bildsensor på mer än 15 miljoner pixlar. Den observanta läsaren har redan räknat ut att bildfilen i uppsamplad version nu har en storlek på 20736x13824 pixlar - ca 286 megapixel !! - och 840 Mb filstorlek. Men detaljåtergivningen har INTE ökat 16 gånger! En kamera med en bildsensor med 20736x13824 pixlar skulle givetvis ge ett betydligt bättre resultat än så här. Så vi kanske ändå svänger ner på stan och köper den där nya teleoptiken i alla fall. Och så gör vi en mosaikfotografering av samma motiv trots allt till slut. Med ett 800mm-objektiv kan vi göra en överlappande mosaik med hjälp av 16 delbilder. Den hopsatta bilden blir lika stor - 286 megapixel - men nu med 16 ggr bättre återgivning av smådetaljerna i stället för som tidigare endast 1.25 ggr. Och så kom ihåg att ringa tryckeriet och kolla så att de hanterar så stora bildfiler som du nu har skapat - 840Mb. Få bara inte för dig att testa om du kan jämna ut detaljerna genom att applicera tekniken på denna sida på de enskilda mosaikbilderna. Då sitter du ett tu tre där med en 4,6 gigapixel stor bild med en filstorlek på 13,4 gigabyte som ingen vettig människa kommer öppna i sitt bildprogram. Fast kanske det finns någon därute som inte är lika harig. Vem vet.... Nästa sida: multibildsteknik för att skapa 3D-bilder med din digitalkamera |