Mediaproduktion ser tillbaka på 10 år med digitalkameror. Copyright 2010 Patrik Håkansson. For more info please enter here Den digitala kamerans utveckling 1999-2009

Att idag se tilllbaka på den moderna digitalkamerans utveckling ger oss insikten att vi står på trappsteget till en eras slut. Inom en kort tid kommer den digitala kameran fullständigt ersatt den "analoga" stillbildskameran. Många kommer att peka på dagens avancerade bildsensorer och högupplösta displayer men frågan är om inte minneskortens snabba utveckling är det som berett vägen för dagens högupplösta systemkameror som ju behöver kunna lagra stora mängder digital data med hög hastighet. 1999 kunde man köpa ett Compact Flash-kort på 32 Megabyte för runt 2000 kr. Idag kan du köpa ett kort med 32 Gigabyte för samma summa. Priset per megabyte har sjunkit med en faktor på 1000. Och då har vi inte tagit in 10 års penningvärdes- minskning i beräkning. Utan tillräckliga kunskaper i valutans utveckling kan man i alla fall misstänka att kostnaden för 1 mb är en 5000-del av densamma år 1999! Samtidigt har läs och skrivhastigheten ökat dramatiskt. Att man 1999 fick plats med som mest 50 megabyte på ett kort innebär att om utvecklingen hade stått still på kortfronten skulle fotografen som köpt en Sony Alpha 900 i år kunna ta en (1) bild i RAW- format innan kortet blev fullt. Utan dagens högpresterande minneskort skulle digitalkameran av idag inte ha kunnat utgöra en konkurrent till de analoga systemkamerorna! Kamerasensorns ökade upplösning och den snabba interna signalbehandlingen har också kommit upp i en nivå som gör den digitala tekniken överlägsen både vad gäller bildkvalitet och arbetsflödets hastighet i bildhanteringen under efterarbetet med bilderna. För 10 år sedan hade en bra konsumentkamera en bildsensor som levererade mellan 1,3 och 2 miljoner pixlar - ungefär samma antal bildpunkter som en bildskärm har med andra ord. Idag ligger upplösningen på mellan 10 och 25 mega- pixlar. Känsligheten har också förbättrats och nu presterar de bästa digitalsensorerna betydligt bättre bilder på ISO 3200 än en analog film någonsin gjort på ISO 800. Detta gäller i högsta grad i småbildsformatet men även i mellanformat upp till 6x6cm. Lika fullt så väntar de mest krävande fotograferna alltjämt på att komma upp i samma intensiva närvarokänsla som en riktigt vältagen bild i mellanformat med högklassig optik kan ge. Den digitala bildsensorn kommer nära men inte ända fram i "luft och pregnans" som ger en bild sin närvaro och direkthet. Av de digitala kameror som författaren sett bilder av är det två som kommer riktigt nära idealet i detta hänseende. Sony Alpha 900 och Nikon D3x. Båda producerar bilder med ett stort mått av "stuns och sting" i detaljerna. Så länge man håller sig till en känslighet på ISO 100 är det riktigt nära perfekt. Det bör nämnas att även toppmodellerna från Canon är där och nosar. Märk väl att vi inte diskuterar bildernas skärpa utan deras likhet med verkligheten som den ser ut betraktad genom kameraobjektivet. Av en händelse är både Sonys och Nikons nämnda kameror av DSLR-typ, försedda med en bildsensor på 24 megapixel i Full Frame-formatet 24x36mm. Framtiden Vad har vi då att se fram emot de kommande 10 åren? Integrationen med video och stillbild i samma kamera kommer att ut- vecklas vidare. Digital signalbehandling kommer att kunna korrigera optiska fel i kameralinserna vilket kommer att generera en ny kategori billiga kameror som har lågprisoptik. Yrkeskamerorna kommer att få alla distorsionsfenomen och störtande linjer justerade automatiskt i samband med exponeringen. Autofokus kommer styras av fotografens öga. Höghastighetskameror kommer att erbjuda bracketing (alternativtagningar) av såväl exponering, vitbalans och fokusläge som zoomläge i en och sam- ma knapptryckning. 3D-bilder och 3D-filmer kommer att utvecklas i takt med att nya generationer av skärmteknologi medger uppspelning i 3D. Den framtida stillbilden kommer möjligen också inom 10 år att transformeras till ett 3D-landskap. Genomförda försök att kartlägga miljöer med ett stort antal stillbilder på enskilda detaljer blandat med översiktsbilder öppnar dörren för en teknik där man i datorn skapar ett 3D-lanskap med hjälp av bilderna. I datorprogram som utvecklats speciellt för ändamålet pusslas alla småbitar ihop till en enhetlig 3D-karta som man kan röra sig runt i. Det är väldigt likt den värld som du ser på datoranimerade 3D-filmer som Bee Movie eller Toy Story från Pixar. På samma sätt som datorn kan åka runt i den animerade datorvärlden som Pixar skapat i sina filmer kan du röra dig runt i den 3D-modell av t.ex ditt vardagsrum som du byggt upp med hjälp av en massa överlappande bilder av rummet tagna med din digitalkamera. Framtidens kameror kommer att instruera dig hur du ska fotografera av ditt rum så att det går att göra en komplett 3D-modell av det. Kanske att kameran monterad på ett specialutformat stativ gör jobbet helt på engen hand. Slå på kameran, gå ut i 1 minut under det att kameran tar en bild, roterar till nästa position, tar en ny bild och fortsätter så tills hela rummet är avbildat. Gå in igen och flytta kameran till nästa position, upprepa processen ett par gånger. Efter 10 minuter har kameran tagit 500 bilder som du matar in i ditt datorprogram. Sedan kan du sätta dig framför skärmen och åka runt i rummet med din virtuella kamera, zooma, ändra ljuset och ta bilder eller göra en film. Nästa steg är att hämta hem en 3D-modell av Greta Garbo på internet och låta henna posera i din lädersoffa. Digitalkameran kommer i framtiden att integreras i din mobiltelefon som i sin tur blir den kompletta mediastationen såväl i hemmet som på resa. Den bärbara datorn kommer att ersättas av denna enhet som i stället använder externa datorer via trådlösa nätverk för att utföra allt mer komplexa och datorkraftkrävande uppdrag. Bilder och video förs på samma vis över direkt till din lagringsplats ute i cyberrymden (eller molnet som man säger numera). De stora stötestenarna kommer att gälla den personliga integriteten och datasäkerhet. Och någon gång i en avlägsen framtid kommer elsmog, föroreningen av din livsmiljö - full av strålning från allas mobila och stationära mikrovågssändare - bli ett hot mot folkhälsan och ett problematiskt område med behov av omfattande saneringsin- satser. Copyright 2010 Patrik Håkansson