En kort förklaring av begreppet "digitalt ljud" Utan elektricitet blir det inget ljud! När vi lyssnar på musik från vår stereoanläggning så är det en sak vi defenitivt kan vara säkra på. Antingen har vi slagit på strömmen i huset eller så har vi pigga batterier. Det behövs en elektrisk signal från CD-spelaren till högtalaren för att vi ska kunna höra musiken. Strömmen får membranet i högtalaren att flytta sig och därmed skapas en ljudvåg som förs vidare i luften och når örat med en hastighet av 340 meter i sekunden. Är stereoanläggningen av god kvalitet så liknar ljudvågen i hög grad den ljudvåg från musikinstrumenten som nådde mikrofonen när CD:n spelades in. Sampling I den digitala världen är musiken (eller rättare: den elektriska signalen som mikrofonen lämnat ifrån sig) omvandlad till en lång rad av ettor och nollor som representerar det för ögonblicket uppmätta strömvärdet av ljudsignalen. räknat i milivolt. Uppmätningen kallas i digitala sammanhang för "sampling" ( engelska och betyder "provtagning"). Strömvärdet passas in i en skala som har tusentals olika nivå-steg. Varje sådan nivå kan beskrivas med ett eget siffertal, säg till exempel 8.231. Vad som är elegant i sammanhanget är att vi kan använda samma system av ettor och nollor som bygger upp all information i en dator för att skriva och lagra varje siffertal. Analog-Digital-omvandling och omvänt Denna digtalisering av ljudet kallar vi till vardags: analog-digital-omvandling. Stora mängder digitalt samplad data kan lagras till exempel på en hårddisk - eller lika väl en CD-skiva - för att senare konverteras tillbaka ut till ström igen varvid ljudet är återskapat. En digital-analog-omvandling således. 44.100 gånger i sekunden Vid uppspelningen av en vanlig CD-skiva sker detta 44.100 gånger per sekund, vilket krävs för att beskriva den elektriska signalens ständiga förändringar tillräckligt väl för att ljudet ska återges naturtroget. Algoritmer förändrar ljudet matematiskt Finessen med att ha ljudet beskrivet i siffervärden är att de lätt kan passas in i matematiska beräkningsmodeller som datorn är oslagbart bäst på att administrera och kalkylera. Har man de rätta matematiska formlerna kan man förändra ljudet genom att räkna ut nya siffervärden i komplexa algoritmer som kan ändra allt från ljudstyrka till tonhöjd och klangfärg på ljudet. Och det med en enastående precision! Tack vare det intensiva arbetet inom databranchen finns det idag mycket avancerade program för manipulation av den digitala ljudsignalen. |