Nikon D800 TEST Publicerad 2013-08
All images in this test are taken by Patrik Hakansson and may not be used without permisson
Copyright 2013 Patrik Håkansson. For more info please enter here






Nikon D800 Digital systemkamera






Augusti 2013. Patrik Håkansson testar Nikon D800
All Rights Reserved by www.mediaproduktion.net




Introduktion



2012 var ett bra år för kameratillverkaren Nikon. 2013 ser ut att bli ett lika bra år med nya modeller som D7100 som överglänser många av sina rivaler i klassen.
Under det senaste åren har Nikon lanserat ett flertal kameror som ligger i frontlinjen med det senaste och bästa som finns att få i teknikväg. Många år väntade
Nikonägarna på ett kamerahus som skulle ta över efter den mycket populära D700. Avsaknad av möjlighet till videofilmning och en sensor med i dagens läge
modesta 12 megapixel gav den ett bäst föredatum som gått ut långt innan kameran togs ur produktion.

Efterföljaren visade sig bli inte ett steg framåt utan ett språng in i framtiden. Nikon lanserade 2011 sin nya D800 och tog den samlade skaran konkurrenter på
sängen med en systemkamera vars tekniska nivå ligger långt framför vad andra märken idag kan prestera. Utan tvekan hade Nikon bestämt sig för att slå sin
främsta konkurrent Canon på knock out. Canon EOS 5D och 5DII var under tio års tid de utan konkurrens mest prisvärda systemkamerorna vad gäller bild-
kvalitet och upplösning. Canons kanske största succé genom tiderna EOS 5D mkII var dessutom den första systemkamera som kunde användas för full HD-
videofilmning med professionell kvalitet.


Just när de flesta slutat räkna med Nikon som en tillverkare av prisvärda megapixelkameror för professionella behov lanserades Nikon D800. Världens första
36 megapixelkamera med state of the art bildkvalitet och ett komplett HD-video koncept till en blygsam kostnad som ställer alla tidigare normer på huvudet.


Här testar vi kameran som i ett slag placerat Nikon "on the top of the game". Senast det begav sig var det när man släppte den analoga proffsmodellen F5.
Världens bästa analoga systemkamera på sin tid enligt många i branshen.







Tekniska innovationer




Bildsensor

36 megapixelsensorn i D800 är en internt utvecklad enhet som presterar på topp. Bilderna är detaljerade med en analog känsla. Det höga dynamiska omfånget
gör det lätt att finjustera och efterbelysa bilder även i de fall när de tagits under mycket kontrastrika förhållanden. Bruset är mycket diskret upp till ISO 1600
och högre upp har det en analog karraktär som gör sig bra i utskrifter upp till A3-format. Den interna brusreduceringen kan ställas i lägena "off", "låg",
"normal" och "hög". Om känsligheten ställs höre än ISO1600 kickar en fabriksinställd brusreducering in ifall du ställt kameran i läge off. Det innebär att foto-
grafen inte kan välja att ta bilder på höga känsligheter utan digital brusreducering. Om du jämför med andra kamerors brus på höga ISO ska du ta detta i
beaktande när du bedömer kvaliteten på bilderna.

Eftersom 36 megapixel kan vara väl mycket att arbeta med har Nikon olika beskärda format att välja på. Sport och Natur-fotografer kan utnyttja 1,5x crop mode
för att ta bilder i 15 megapixelstorlek där endast centrumdelen av sensorn används och resten maskas bort. Den effektiva beskärningen syns i sökaren som en
rektangulär markering. Buffertminnet räcker samtidigt längre vilket ger möjlighet till längre serietagningar. Antalet RAW-bilder som kan tas med högsta hastig-
heten ökar från 16 till 21. Bildutsnittet blir samtidigt detsamma som om du valt ett objektiv med längre brännvidd. Ett 100mm objektiv ger alltså en bild som ser
ut att ha tagits med ett 150mm objektiv tack vare den interna beskärningen av bilden.






Layout och design




Den som fotograferat med föregångaren D700 känner igen sig vad gäller design och filosofi. Det ska inte undgå någon att detta är en arvtagare redo att
ta över manteln och föra traditionen vidare. Designen andas ansvarsfullt förvaltande av märkets signum och en stolt kaxighet med det robust utformade
kamerahuset och dess omisskännliga prismahus vars utseende hållits mer eller mindre intakt sedan analogtiden. Än en gång jämför vi med gamla F5:an.





Nikon D800 är en kamera med många reglage och funktionsknappar på kamerahuset. Man har helt klart månat om att ge fotografen en arbetsyta där det
är lätt att snabbt ställa om de viktigaste funktionerna. Det är en skön känsla att inte behöva dyka ner i den komplexa menystrukturen för att få kameran
redo för olika fotografiska situationer. Självklart kan inte alla funktioner styras men helt klart ger D800 sin ägare en lyxig kontroll över de inställningar som
man vill ha en snabb axess till. En sak som Nikon dock lyckats sämre med jämfört med Canon är designen för inzoomning av bilder på displayen. Och då
talar vi om kamerorna före Canon EOS 5D III.

För att zooma in en bild i live view läge måste man släppa greppet om objektivet och flytta vänsterhandes tumme till zoomknappen. Det är då nästan ofrån-
komligt att man förlorar kontakten med objektet som man just siktat på. Jämfört med vår referenskamera Canon EOS 5D II och dess kusin 7D tappar vi
50% effektivitet och smidighet i fotoarbetet. Översatt till reella tal så tar det mellan 5 och 30 sekunder längre tid att ställa in skärpan manuellt i live view
och sedan komponera bilden färdigt på grund av Nikons utformning av denna viktiga funktion.

Likaså har man stannat vid designen av inställningsvreden för slutartid och bländare och även här noterar vi att Canons design är bättre såtillvida att man på
Nikonkameran måste ändra grepp om kameran för att hantera dessa båda vred samtidigt. På Canon 5DII och 7D kan du göra ändringarna utan att släppa det
grepp man har när bilden sedan ska tas.

Canon har ett funktionshjul för ändring av bländare som styrs av höger tumme och ett vred för slutartiden som sköts av höger pekfinger (som också jobbar
med avtryckaren.) Nikon har valt att låta dig använda tummen för slutartid och långfingret eller alternativt pekfingret för bländarinställning. Oavsett vilka
kombinationer av fingrar som man väljer att använda tappar man det stadiga grepp man har kameran i när man siktar och gör en exponering. Detta är
kanske en vanesak men för en professionell fotograf med tunga teleobjektiv som behöver göra snabba justeringar i realtid under fotosessioner är detta
inte en liten bagatell.





Smarta drag - Nikons mer geniala design av övriga reglage





Vad gäller designen av användarinterfacet i övrigt är vi genomgående mycket positiva. När det kommer till funktionsknapparna runt om på kamerahuset
präglas designen av ett logiskt och smart tänkande. Det här är en snabbjobbad layout som gör det enkelt att fininställa kameran! I stället för att spara
pengar på att hålla ner antalet reglage har Nikon satsat på att göra en kamera med hög användarvänlighet. Här har inspirationen fått fritt spelrum!

Till vänster på översidan av kameran finns en smart mulitväljare för de flesta funktioner som man kan vilja ha snabb access till. Ett lås gör att man kan
vara säker på att inte ställa om kameran av misstag. Till skillnad från Canon har Nikon designat vred och knappar så att det är i det närmaste omöjligt
att råka ändra deras läge ofrivilligt så låset är i Nikons fall en ren lyx för att totalt eliminera risken. På Canons kameror är däremot ett lås för funktions-
vredet ett måste!

Nikon har också ägnat tid åt att fundera på hur och var en fotograf letar efter en funkion på kamerahuset och sett till att placera knappar på rätt plats
för att en nybliven ägare ska kunna lista ut var man ska leta utan att behöva dyka ner i instruktionsboken. Lika fullt så tar det några veckor att luska ut
allt som kameran har att erbjuda. Eftersom D800 är en supermodern systemkamera designad av entusiaster så är de finstilta möjligheterna många
och kan därför också vara svåra att upptäcka.





Vredet på vänster sida är det som du kommer använda mycket under fotoarbetet. Väl fungerande och inutitivt. Här ändrar du serietagningshastighet,
vitbalans, ISO-känslighet mm. På sökarhuset finns möjlighet att stänga okularet så att inget ströljus kommer in vid stativfotografering. Till höger om
okularet sitter en dubbelknapp med en funktionsknapp som går att koppla till flera olika funktioner. I standardläget låser den automatiken för expone-
ring och fokus. Med ringen runt knappen ställer man om ljusmätaren mellan spotmätning, centrumvägd eller matrismätning. Artikelörfattaren valde
att adressera funktionen spotmätning till funktionsknappen i centrum. På det viset jobbar ljusmätaren i Matris-läge tills man trycker in knappen, då den
övergår till att mäta enbart en liten yta i centrum av bilden. Om du till exempel tar en bild av en person i motljus kan du alltså lättare avgöra hur mycket
mörkare det är i ansiktet jämfört med genomsnittsljuset i bilden. Som läsaren förstår kan man då inte längre låsa autofokus och exponeringsautomatik
med knappen. Det går dock bra att adressera den funktionen till en annan knapp i stället.




Här ser vi avtryckaren kombinerad med strömbrytare på typiskt Nikon-
manér. Pekfingret har en hel del kontroller att ta hand om och dess-
värre så är det lätt att missta sig på knapparna om man enbart förlitar
sig på fingrets känsel. I många fall kommer man fumla runt en stund
eller tvingas ta ner kameran från ögat och titta på ytan för att vara helt
säker på vilken knapp man kommit åt.

Lättast att blanda ihop är "mode"-knappen och "REC" (videoinspelning)
Efter ett längre tags umgänge med kameran blir man dock van och kan
lita på muskelminnet.


På framsidan av greppet sitter reglaget för bländare och vi ser också en
av de två funktionsknapparna till vänster om objektivet samt lampa för
autofokus i svagt ljus samt dioptri-justeringen på sökarhuset.

D800 har en uppfällbar blixt vilket är rätt ovanligt bland full frame-kameror.
Det är en "lyx" som länge förbihållits amatörerna som antas köpa billigare
systemkameror i 6000-kronorsklassen. Det är en i samma stund djärv och
genial satsning som gör kameran mer allround och kommer rädda många
fotografer som hamnat i oväntade bekymmer med svårjobbat befintligt ljus.


Designen av själva handgreppet för högerhanden kunde dock ha varit bättre.
Det är lätt att överbelasta långfingret när man jobbar med större teleobjektiv.
Efter 10 minuters hanterande kan man se röda tryckmärken på ovansidan av
fingret och handens insida blir också ansträngd.

Ett batterigrepp gör stor nytta här även om det samtidigt ökar totalvikten på
kameran. Nikon borde ha kunnat undvika detta problem med en bättre design
av handgreppet menar vi.

Det känns som kameran är designad för små och medelstora händer och det
är värst för tillverkaren som kan riskera missa kunder som värdesätter komfort
lika högt som megapixlar. Det borde inte vara svårt att åtgärda men det ligger
i Nikons händer (!) att få det gjort.




En av de trevligaste egenskaperna hos D800 - att fotografen kan skräddarsy interfacet så mycket genom att adressera en funktion till olika knappar på
kamerakroppen - ger plats för experimenterande. Tack vare att man satsat på två funktionsknappar för höger långfinger, på plats intill objektivet, kan
man få både nedbländning och valbar funktion tillgänglig samtidigt vilket är oerhört bra. Man kan välja ett stort antal olika funktioner för båda knapparna.
Testa till exempel att behålla nedbländningsfunktionen som kameran är inställd i när den levereras och använda den andra knappen för att kalla upp
det digitala vattenpasset i sökaren. En funktion som har designats mycket bra för övrigt. Vattenpasset kan också kallas upp på bilddisplayen, lika väl
fungerande där.



Sökare

Nikon har lyckats mycket bra med sökaren. Den är ljus och manuell fokusering är förhållandevis smidig eftersom det är lätt att se på mattskivan var
man har skärpa. Till din hjälp har du också en digital indikatation med två pilar på var sida om en rund markering som tänds när man har optimalt
fokus i centrum av bilden. I samverkan ger detta en trygg fokusering som bekräftas i datorn vid betraktande av bilderna i större format.

I sökaren syns alltid exponeringsmätarens värde. Tyvärr visar Nikon bara området mellan minus två och plus två steg i den exponeringsskalan. Om nu
objektet i bild mätmässigt ligger på i minus 2,1 steg eller minus fyra steg går inte att avgöra eftersom indikatorn slutar på minus två. Det är kanske inte
viktigt i alla lägen men vi hade uppskattat en skala som gick från minus 3 till plus 3 exponeringssteg. Visningen av detta skulle också gärna få ta mer
plats för nu trängs skalan in på ett litet utrymme vilket tenderar att minska uppmärksamheten på variationerna. Ögat måste leta efter bekräftelse på
skalans status. På informations-displayen på ovansidan av kameran finns verkligen en exponeringsmätarskala som sträcker sig mellan minus tre och
plus tre steg så Nikon har bevisligen insett värdet av det. För att ta se den måste man alltså ta ned kameran från ögat och vrida upp kamerahuset.
Synd att Nikon inte beslöt att visa samma skala i sökaren.



Display

Kamerans display fungerar tillfredställande med bra färg och kontrast. Däremot är den svår att använda i direkt solljus. Nikon har också som standard
ett plastskydd ovanpå displayen som ska hindra fotografen att repa ytan. Det ger förmodligen en längre livslängd på kameran och är något som alla
normala fotografer lämnar på sin plats. Utan skyddet får man något bättre ljusstyrka men i praktiken är det ingen avgörande skillnad.

Att avgöra exponering med ledning av bilden på displayen fungerar hyffsat men generellt frestas man att överexponera bilden. Det är därför alltid en
bra idé att kolla histogramet noga under arbetet. Det gäller i och för sig alla kameror, inte bara Nikon D800.




Menyer

Menyerna i D800 är smart utformade och väsentligen logiska. Lika fullt kommer den nye ägaren att behöva tillbringa mycket tid med handboken och
kameran i knät för att hitta rätt. Problemet är inte layouten utan komplexiteten. Och undermenyer ligger ofta så placerade att man måste lista ut dem.
Att snabbt bläddra fram en funktion låter sig inte göra. Man behöver jobba många timmar i menysystemet innan hjärnan börjar bygga upp en karta
som leder rätt på intuition.

Lägg alltså in några arbetstimmar i veckan som du viker för inställningar i menysystemet. Inte minst när det kommer till inställning av färgtemperatur,
bildstilar, finjustering av skäpa, kontrast, färgmättnad etc (som du hittar i en undermeny i varje bildstil) och autofokus.

Det finns en inbyggd intervalltimer som låter dig göra time lapse-sekvenser. Antingen som bilder i full upplösning eller som en video i HD eller mindre
format. D-lighting är en funktion som automatiskt justerar det dynamiska ljusomfånget i bilden. Värt att utforska noga om du tar jpg-bilder. När D800
lämnar fabriken är funktionen aktiv och ställd i läget "normal".

För den som arbetar med kameran på stativ finns lyxiga möjligheter att finjustera självutlösaren. Du kan ange hur många bilder du vill ta i sekvens - upp
till nio bilder i rad - efter det att du tryckt ner avtryckaren. Du kan också bestämma hur tätt det är mellan dem - upp till tre sekunder - och såklart hur lång
tid det tar innan första bilden tas. Om du har kameran på stativet och vill trycka av som vanligt men slippa skakningen som blir när du trycker så kan du
ställa in en fördröjning som gör att kameran väntar mellan en och tre sekunder innan bilden tas. Skakningarna hinner försvinna och du får bättre chans
till skarpa bilder tagna med lång slutartid. Elegant!

Den interna RAW-konverteringen är mycket väl utförd och det är lätt att skapa snygga jpg-kopior som håller hög kvalitet. Det lilla mörkrummet i miniatyr
gör ett så bra arbete att man oftast klarar sig utan ett externt bildbehandlingsprogram. Det går till och med att mixa ihop två olika bilder till en sandwitch-
bild om det behovet finns. Uppsättningen bildjusteringsverktyg är mycket omfattande med avancerade funktioner som distorsionskontroll, röda-ögon-
retuch, horisont-upprättning, störtande linjer-justering och fisheye-effekt. Ljus och färgkorrigering är också föredömligt utformad med många möjligheter
till finjustering. Nikon har varit generösa i sin utformning av den interna bildbehandlingen!


En smart sak är möjligheten för den som använder ett äldre manuellt objektiv att ange vissa av dess egenskaper så att kameran kan anpassa vissa
automatik-funktioner till det. Du anger brännvidd och största bländare på objektivet du satt på. Med hjälp av det kan kameran skriva in använd bländare
i metadata och anpassa blixtstyringen och ljusautomatiken bättre när bilden tas. Ett av de användbara Nikkor-objektiven från analogtiden är 85mm 1:2
Ett porträtt-tele som ger ett underbart bildresultat tillsammans med D800. Har fem linser i fem grupper - och är superskarpt redan på bländare 4,0!



Nikon D800 med batterigrepp från tredjepartstillverkaren Hähnel. En infraröd fjärrkontroll ingår i detta grepp. Nikons eget
batterigrepp till kameran har inte det. Tredjepartsgrepp är generellt billigare att köpa men är samtidigt mindre gedigna
och går lättare sönder. Här kan snålheten bedra visheten om man har otur. Hähnels grepp är inte av högsta kvalitet.




Inbyggd blixt


Nikons har valt att ge D800 en inbyggd blixt precis som hos föregångaren. Ett utmärkt drag och helt rätt väg att gå eftersom både proffs och ama-
törer vid något tillfälle befinner sig i dåligt ljus och MÅSTE ha en bra bild med sig från platsen. Medan kollegan bredvid dig letar efter sin externa
blixt i kameraväskan har du tagit 10 bilder med din digitala systemkamera. Nikon vinner höga och fina poäng på att göra något så enkelt som att
använda samma teknik som redan finns på enklare systemkameramodeller i utbudet.

Som ses på bilden ovan så kommer också blixten upp ordentligt vilket minskar risken att ett längre objektiv med mottljusskydd ska skymma blixten
och kasta en skugga på motivet. Ett normalt standard zoomobjektiv med motljusskydd på plats fungerar utmärkt. Blixtljuset är färgrent och täcker
en bred yta lämpligt för bilder tagna med brännvidder från ca 24 mm och uppåt.

Om du vill ta bilder på ett större sällskap människor i ett rum på mer än 40 kvadratmeter så får du förmodligen vara beredd att höja ISO till 1600.
Eftersom kameran tar snygga bilder även vid den känsligheten så kommer du ha nytta av den interna blixten i många sammanhang.

Som upplättningsblixt utomhus fungerar den bra i solljus om du inte är längre bort än 3 meter. Som upplättningsblixt på natten fungerar den riktigt
bra också på stora avstånd.


Ett av få designproblem med D800 är knappen för uppfällningen av blixten. Knappen sitter på ett ställe där man gärna kommer åt den av misstag
vid hanteringen i samband med att man tar fram kameran ur kameraväskan, eller lägger tillbaka den. Rätt ofta händer det att blixten poppar upp
och om man just då drar fram kameran med högre fart kan blixten riskera att ta skada. Det är olyckligt och jämfört med t.ex Canon har man varit
betydligt slarvigare med val av plats för knappen. Dessutom har Nikon gjort knappen allt för lätt att trycka ner. En hårdare fjäder hade varit önskvärt.

Man kan kanske inte lyckas med allt. Här tappade Nikon bort sitt kvalitetsfokus och i vårt tycke en aning vårdslöst. Det här borde kvalitetskontrollen
(som alla designteam har) upptäckt och åtgärdat! Vi misstänker att någon faktiskt har alarmerat om detta men att ansvariga nyckelpersoner valt att
inte lyssna på kritiken.....


Nikon skulle kunna vara eleganta och erbjuda en service-åtgärd med ett utbyte till en hård fjäder i knappen för aktivering av den interna blixten.




Anslutningar



Nikon D800 med stereomikrofonen ME-1


Nikon D800 har ett USB3-interface och utgång för HDMI samt minitelejack för stereomikrofon och stereohörlurar. Dessa kontakter sitter samlade
på sidan av kameran. På fronten finns även kontakter för blixtsynkning och fjärrutlösare.

Kameran kan anslutas till extern GPS och trådlös WIFI-enhet. Genom att använda en smartphone eller en surfplatta kan du föra över bilder och
fjärrstyra alla kamerafunktioner. Nikons egen stereomikrofon ME-1 får sin ström direkt från kameran och behöver därför inget eget batteri.


HDMI-utgången på D800 kan ställas in på olika sätt för att passa mottagarenheten. Signalen ut är okomprimerad och det gör det möjligt att spela
in den på en extern HD-video-maskin för seriösa videoprojekt. Ska du visa bilden på en liten monitor kan du anpassa vad som visas mer än video-
bilden. Här visar Nikon att man tar filmare på allvar. Även om vissa funktioner saknas så är intrycket genomgående gediget och videokvaliteten är
mycket hög. På känsligheter upp till ISO 3200 är resultatet strålande!






Minneskortplats





D800 har plats för ett SD-kort och ett Compact Flash-kort. Förutom att det ger användaren möjlighet att välja att använda gamla minneskort oavsett
tidigare kameramärke så blir det lättare att hitta ett lämpligt kort, t.ex med inbyggd WIFI. Man kan välja att säkerhetskopiera bilderna till båda korten
samtidigt eller lägga RAW-bilder på ena kortet och videofilmer på det andra. När ena kortet blir fullt kan man ställa in kameran så att det använder det
andra kortet istället och fortsätter lagra tills båda korten är helt fyllda.

Smidigt, flexibelt och tryggt utformat.





Multiexponering


I en modern systemkamera idag förväntar man sig hitta diverse multiexponeringsfunktioner. Nikon har valt att lägga en hel del krut på detta och ger
fotografen möjligheter att skräddarsy olika varianter efter behov. Man kan välja ett antal olika plus och minus exponeringar - så kallad bracketing - och
det gör det lätt för naturfotografer att skapa HDR-bilder med hög precision. Vill man göra interna HDR-bilder i kameran måste man välja antingen TIFF
eller jpg-formatet. Kameran tar då två olika exponeringar som kan vara mellan ett och tre steg ifrån varandra. De tas i snabb följd under det att spegeln
är uppfälld. Det skiljer sig från Canons modell som tar tre separata bilder (" -/0/+ ") i mer traditionell stil. Vill man ta HDR med mer än två bilder så får
man använda D800´s bracketing och göra HDR-bilden i datorn istället.

Nikon har också varit högst seriösa när det gäller hur man vill ställa in bracketing. Man kan välja att låta kameran ändra exponering, blixtintensitet, D-
lighting eller vitbalans. Användaren kan också styra vissa kombinationer av åtgäder som ska ingår i bracketingsekvensen. Seriöst och generöst utfört.

Nikon skriver i bruksanvsningen till D800 att kamerans multishot-funktion ger möjlighet att få bättre färger än vad ett externt datorbaserat bildbehandlings-
program kan åstadkomma genom attt slå ihop flera bilder från kameran till en. Förtydligat är det frågan om att ta flera exponeringar av ett orörligt motiv
och mixa dem till en bild. Man kan välja att slå ihop upp till 8 exponeringar. Multiexponeringen skivs ner till en fil antingen i RAW-eller tiff/jpg-format.

Resultatet blir onekligen om möjligt ännu bättre än kamerans redan mycket fina bilder. Här ser vi hur speglingen i plasten på en sändare för radiostyrning
får betydligt renare färger och mindre brus. För tydlighetens skull har bilden ljusats upp ett steg i Adobe Lightroom. Den som är extremt noga med bild-
kvalitet kan optimera resultatet på detta sätt genom att utnyttja multishot-funktionen i D800.




Här har kameran monterats på ett stadigt stativ med extra stabilisering för att motverka skakningar som kommer från kamerans spegeluppfällning vid
exponering. Fyra bilder togs i serie med en extern studioblixt och kameran slog sedan ihop dem till en RAW-fil. Se på färger och struktur i reflektionen
och märk integriteten på de gröna och röda färgerna. Mycket renare än så här går det inte att få. Och bilderna blir mycket lätta att efterbehandla vidare
i photoshop till förstoringar i meterklass. Hade man kunnat ta multishot-bilder i live view läge med uppfälld spegel skulle det gå att använda funktionen
på flera sätt än nu. Minsta skakning flyttar utsnittet och gör funktionen obrukbar för stora förstoringar till följd av den uppstådda oskärpan.

Vi skulle gärna vilja veta vad som hindrat Nikon att göra multishot-funktionen möjlig i live view-läge. I nuläget listar vi in det under nästa rubrik.

Det vill säga i avdelningen designmissar.









Designmissar i Nikon D800 firmware

Vad skulle vår test vara om vi inte läxar upp tillverkaren en aning? Här kommer därför några slarvfel som Nikon faktiskt lätt skulle kunna rätta till
i en firmware-uppdatering!



1. Multishot-funktionen.

Problem:

Multishot-bilder kan kan inte tas i LIVE VIEW - läge.



2. Bildvisning.

Problem:

Vid uppspelning av bilder som bildspel visas samtidigt textinformation på skärmen. Denna text går inte att stänga av, vilket kan bli mycket
störande vid en visning via HDMI till en projektor eller en bildskärm.








Till sida 2: Bildkvalitet

Till sida 3: Slutomdöme








Copyright 2013 Patrik Håkansson www.mediaproduktion.net