Videofilma med Canon EOS 7D
All images in this test are taken by Patrik Hakansson and may not be used without permisson
Copyright 2010 Patrik Håkansson. For more info please enter here

Canon EOS 7D - så använder du den som videokamera Författat av Patrik Håkansson 2010 10 Canon EOS 7D och Neumann KM184 kondensatormikrofon Canon EOS 7D kan användas både för stillbild och videofilmning. Om man vill spela in videoklipp så har man 3 olika val när det gäller hur stor bildyta man vill ha. 640 är det minst utrymmeskrävande och lämpar sig om man tänker lägga ut klipp t.ex på Youtube eller andra sidor på nätet. HD-formaten 1280 (50 bilder/sek) eller 1920 (24 eller 25 bilder/sek) finns som alternativ. Vill man få maximal kvalitet och framtidssäkra sin dokumentation finns det ingen anledning att välja annat än högsta upplösning. Man kan skala ner filmerna efteråt i datorn om man inser att formatet är för stort eller utrymmeskrävande. Du kommer att ha nytta av ett stadigt stativ till kameran och en bildstabiliserad optik kommer göra dina filmer behagligare att se på. Om du inte vill byta optik mellan olika tagningar så kommer ett zoomobjektiv med omfånget 18-120mm vara användbart. Var redan från början medveten om att inzoomning och utzoomning med en systemkamera riskerar att bli skakig och ryckig. Det kommer att se väldigt amatörmässigt ut. Om du tänkt ägna stor del av din film åt zoomning så köp en videokamera!!! Annars kan du glädja dig åt att det går att göra mycket snygga filmer utan en enda zoomning så misströsta inte. Proffsen ligger lågt med zoomning för det mesta. Däremot behöver du ett panoramahuvud för att göra mjuka panoreringar. Köp ett bra med det samma så slipper du investera två gånger. Alla som köper ett dåligt panoramahuvud och klantar till varje tagning svär och åker sen iväg och köper ett som faktiskt går att använda istället. Så du sparar pengar på att köpa kvalitet direkt. Och du slipper riskera att sumpa viktiga filmtillfällen! Eftersom autofokus under filmning är näst intill oanvändbart på en kamera som EOS 7D så bör du ställa in fokus manuellt. För att kunna se att fokus ligger där du vill ha det bör du förstora live view-bilden. Detta kan du bara göra när kameran står i vänteläge och inte filmar. Så du kommer garanterat att efter några misslyckade försök på annat sätt ha för vana att ställa in skärpa INNAN bandet går. Och om du vill omfokusera under filmningens gång så försök träna på hur det ska göras innan du startar. Om du filmar doku- mentärt så lär du få förlita dig på den erfarenhet du skaffat dig. Om man filmar i vidvinkel är det inte lika känsligt med fokusering. I teleläge är missfokus lätt att få. Så dokumentära filmer bör du ta i vidvinkel. Det kan betyda att du måste gå närmare motivet. Fördelen med att gå nära är att man blir ännu mer indragen i det som händer som betraktare och det är ju för det mesta positivt! Att ta upp videofilm betyder ju också att ta upp ljud. 7D har en inbyggd monomikrofon som har en klart godkänd ljudkvalitet. Men problemet är att den fångar upp störljud när du arbetar med kameran. Använder du ett objektiv med bildstabilisering så kan det störa ut ljudet helt. Enda sättet att använda kameran med den inbygda mikrofonen är att hålla i den utan att röra några kontroller. Alternativet är att ansluta en yttre mikrofon via stereoingången. Då kan man ställa mikrofonen en bit bort eller låta en medhjälpare hantera en mirofonbom som proffsen brukar göra. Vill du ha maximal kontroll över ljudet så är det värt att skaffa en extern ljudinspelare. Det här är Zoom H4N. Den kan spela in ljud digitalt med mycket hög kvalitet på 4 separata kanaler samtidigt. Du kan ansluta två professionella mikrofoner och använda dess inbyggda stereomikrofon samtidigt. Alternativen är många. Du kan spela in stereo med interna miken och använda de två återstående för att spela in ljud från trådlösa myggor (minimikrofoner) eller någon annan ljudkälla som du vill använda. Den är också bra när du vill spela in bakgrundsljud och ambience som du kan använda för att skapa stämning och brygga över klipp i dina färdiga filmer. Ett viktigt verktyg för dig som tar filmandet på allvar, och oumbärligt om du filmar ett musikevenemang. Zoom H4N och Koss Porta Pro hörlurar Har du väldigt många ljudkällor som du vill styra så kan det vara en idé att skaffa en ljudmixer. Det finns många bra men de flesta behöver anslutas till ett nätströmsuttag. Om du jobbar inomhus är det sällan ett problem men du bör överväga dina behov före ett köp. En av de mer prisvärda alternativen är Behringer UB 802 som har två högklassiga mikrofoningångar med 48 volts phantom- matning avsett för proffsmikar. Sedan har den två stereoingångar. Alla 6 kanaler har en trevägs equalizer och panorering och en volymkontroll. Du kan där också skicka ut en alternativ ljudmix i mono med individuell volymjustering från varje kanal. Som ett komplement till stereoutgången. En extra stereoingång tar emot ljud som inte behöver filtreras och den har enbart volymkontroll. Du kan ansluta hörlurar och mixern har totalt tre olika stereoutgångar med två olika volymkontroller. Denna enhet är lätt och kan hantera flera externa ljudkällor på en liten arbetsyta. Kompetent för sitt pris och perfekt för den som är på resande fot. Behringer Eurorack UB 802 minimixer Några ord om filmteknik Om du vill få ett snyggt bildresultat när du videofilmar och klipper samman resultatet till en film så kom ihåg att hålla koll på färg- temperaturen. Om den inte ligger tillräckligt nära från en tagning till nästa så skapas känsla av förändring. Om du inte vill att man ska uppleva ett ryck eller tidssprång så ta för vana att färgjustera vitbalansen manuellt mot en neutral vit eller grå yta varje gång du gör en ny tagning där ljuset eller kamerapositionen ändrats. Dagens moderna videoredigeringsprogram låter dig ändra färgton på den slutgiltiga filmen med en enkel inställning så om du har för syfte att skapa en viss atmosfär i en sekvens då är det bättre att lägga till den effekten efteråt. Att i stället sitta och justera separata tagningar med varierad färg för att de först ska se lika ut och sedan uppnå det där speciella ljuset skulle vara oerhört tidsödande och säkert svårt att få till på bästa vis. Välj att använda stativ till 90% av alla tagningar du gör. De sista 10% kan du använda för att göra dramatiken större när du vill ta med tittaren på en skakande HÄR OCH NU - resa. Att se en hel film med skakiga bilder gör betraktaren illamående och trött på nolltid. Är din film inte särskilt upphetsande innehållsmässigt dödar skakningarna den mest välvilliges sista mått av intresse! När du blivit bättre på film kan du börja tänja på gränserna. Sätt dig och titta igenom dina favoritfilmer på DVD och analysera varje tagning. Skriv ner en kommentar för varje nytt klipp såhär. "Helbild, stativ, ingen kamerapanorering, fokusskifte i mitten TID ca 7 sek" / "Närbild, handhållen kamera TID ca 2 sek" / "Helbild, stativ, åkning på räls, panorering TID ca 8 sek" osv. Om du orkar hålla koll på åtminstorne halva filmen så kommer du få helt klart för dig hur du bör jobba om du vill närma dig ett slut- resultat i klass med proffsens. Och att se andra filmer ger dig värdefull hjälp om du lär dig att verkligen titta på filmen på rätt sätt. De bästa filmerna är svårast att analysera för att de är så välgjorda att du dras in i berättelsen och slutar se de enskilda detaljerna som bygger upp den. Och för att göra det ännu tydligare så föreslår jag att du väljer en av dina favoritscener i en film du känner väl. Se samma sekvens tre gånger. Först som vanligt. Stäng sedan av ljudet och se igen. Sista gången ska du enbart lyssna på ljudet och helst i hörlurar så att du hör detaljerna tydligt. Du kommer garanterat att bli överaskad av hur mycket du missade vid den första uppspelningen. Eftersom stillbildsfotografer inte tränar lika medvetet på att tänka på berättelsen och flödet som en videofilmare rikskerar dina filmer att göra dig besviken. Inte för att kameran sviker dig utan för att du inte förvärvat kunnandet om hur man bygger upp en film. Därför gör du klokt i att träna dig. Välj ett ämne för din film. "Kalle går till kiosken för att köpa en tidning" Skriv ner vilka personer du vill ha med i handlingen. Tänk igenom hur den färdiga filmen skulle se ut om du satt och såg på den på din TV. Utifrån det gör du ett enkelt storyboard på en två minuters film. Skriv ett tydligt bildmanus. Varje del av filmen får en egen sida. På varje sida delar du in delsekvensen i sina viktigaste beståndsdelar och ger dem varsin bild. Rita en bild som beskriver huvudidén i varje tagning. Vill du få inspiration så kolla på hur storyboarden till Matrix-filmerna ser ut. Färgstarka och talande bilder i din storyboard kommer ge dig inspirationen att placera kameran för att ge dramatik i varje tagning. Och glöm ej att action bör balanseras av mot vila. Du behöver komma ihåg hur man får dramaturgin att fungera emotionellt hos tittaren. När du filmar bör du ha lite is i magen och inte göra allt för korta tagningar. Slå igång inspelningen några sekunder innan det är dags för action. Du slipper du tampas med skakningarna som uppstod när du tryckte på kamerans knappar när du sen ska klippa ihop den färdiga filmen. Likaså kan man lätt råka slå av inspelningen för tidigt för att man tycker sig ha fått det man behövde bara för att i samma stund inse hur något spännande är på väg att hända som en konsekvens av det som man just filmat. Då blir man så besviken att man sumpade chansen att få med det också på filmen. Eftersom det inte går att lista ut när det kommer att ske vill jag uppmuntra dig att ta för vana att låta filmningen pågå säg 10 sekunder extra och om du då tycker att inget nytt intressant dykt upp som tillför något kan du med gott samvete stänga av. Skulle nu något inträffa just då som på nytt fångar ditt intresse så slår du på kameran igen. Det glapp "med ingenting särskilt" som de tio extra sekunderna i mellantiden innebar hade du hur som helst valt att korta ner med ett klipp för att hålla tempot uppe i din film. Så då är det inte så stor skada skedd att du stängt av och startat om. Klippet hade blivit nödvändigt oavsett. Att välja perspektiv När vi går genom livet så upplever vi verkligheten som enhetlig. Och vi ser saker ur vårt eget unika perspektiv. När vi vill berätta om det som vår film ska handla om är det klokt att fundera på vilket eller vems perspektiv som är mest intressant och relevant för det vi vill förmedla. "Kalle går för att köpa tidningen" - som vår film kanske kommer heta - ger oss möjligheten att skildra det hela med Kalles ögon, eller någon som går 20 steg bakom. Du kan också välja att berätta det hela sett ur tidningsförsäljarens perspektiv eller kanske till och med TIDNINGENS perspektiv. Möjligheterna är många. Och valet får dramaturgiska konsekvenser. Om filmen börjar med att Kalle köper tidningen så kanske förstasidesnyheten startar en flashback-kedja där hela storyn bakom nyheten spelas upp. Du har skapat en startpunkt, inte för en film som är två minuter, utan för en långfilm på 2 timmar! Börja med tvåminutersversionen. Lär dig hantera filmandet i litet format först. Då kommer du fort vidare och utvecklas snabbt! Några filmtips för dig som vill studera filmteknik: BULLITT (1968, Warner Bros / Steve McQueen) : Lägg märke till tempot i klippen. Se hur man planerar tagningen med en tydligt komponerad startpunkt. Sedan rör sig personerna fram till slutpunkten som är lika omsorgsfullt komponerad. Dialogen har något viktigt att säga både i start och slut-punkten. Dialog och bild är med andra ord tight och noggrant samkomponerade. "Fyll hela tagningen med innehåll". Bestäm start och slutpunkt av en scen lika noga. Kameran följer med aktörerna som du skulle gjort om du varit där och promenerat bredvid dem. En bra bild för dig som ska göra en film på detta sätt: Föreställ dig att du har satt en åskådare i en stol på inspelningsplatsen och flyttar runt den så att personen ser det du vill att han/hon ska se av scenen ur ditt valda perspektiv. Apropå det. Här är en bra sekvens i en annan film som ger en belysning av detta tankesätt: Pearl Harbour (2001) Alla som såg den minns nog att vi fick se de japanska bombplanen fälla sin last och i nästa ögonblick kastade sig kameran efter en av bomberna och följde efter den ner på väg mot sitt mål. Kan du se bilden av åskådaren i sin stol åkande bakom bomben i din "kameravagn". 2001 - a space odyssey (1968, Stanley Kubrick) "What are You doing, Dave?". För första gången i filmhistorien lyckades regissören få oss att känna oss som en superdator ute i världrymden. Den subjektiva kameran! Betraktaren ser genom kamerans öga det som rollfiguren upplever. Det är en konst att få oss att känna det på riktigt. Att få oss att känna oss som något vi absolut inte kan vara - och inte kan föreställa oss hur det skulle vara - är en stor bedrift. Och hur många som än satt bredvid dig när du såg filmen så kände du dig lika ensam och illa ute som den sista överlevande på rymdskeppet! Vi är i ena stunden en knäpp dator som vill ha ihjäl besättningen på sitt rymdskepp. I nästa stund är vi en i besättningen som ligger pyrt till - med en oändlig resa i vakum på armlängds avstånd. Och vi kan känna det i hela kroppen. Det är stor filmkonst det! Och här ska du avgjort ge ljuddesignen din uppmärksamhet! "Ensam i rymden" har ett sound och tystnad kan vara riktigt otäckt! Utan att överdriva kan man säga att 1968 tveklöst var ett bra filmår..... I kommande artiklar tar vi en titt på hur man redigerar videofilmer i datorn. Härnäst går vi in på vad du behöver veta om kamerans inställningar som gör din videofilm snyggare. Läs mer om hur du ställer in din Canon 7D för att filma som proffsen!

Copyright 2010 Patrik Håkansson